Nä, jag skippar salviaoljan

Jag tänkte ju försöka göra eksemkräm med bland annat eterisk salviaolja, men till slut beställde jag glycerolextrakt av salvia istället. Eterisk salviaolja verkar helt enkelt för läskig – för giftig, den innehåller samma gift som malört och kan ibland t.o.m. vara mer giftig än eterisk malörtsolja. Allt detta enligt Shenet.

Är magnesiumsulfat (epsomsalt) i håret uttorkande?

Jag experimenterar med hårgeléer just nu. När jag väl hittat vilket geléämne, eller kombination av geléämnen, som är bäst är det dags att börja labba med lite olja i gelén. Magnesiumsulfat även kallat epsomsalt lär ska vara lockförstärkande, säger de som intresserar sig för naturligt lockigt hår. Jag har epsomsalt och skulle kunna laborera lite med det. Jag undrar bara hur magnesiumsulfatets lockförstärkande effekter egentligen går till, och är det nyttigt för håret?

Det besvärliga guarmjölet

Jag trodde att jag skulle bli vän med guarmjölet genom att betrakta det som vetemjöl. För att såsen ska bli bra späder man med lite vätska i taget, inte sant? Så kan man inte göra med guarmjöl. Det säger ”tjoff” så har guarmjölet svällt färdigt och etablerat gelé i den vätska man hällt i. Sätter man sen i mera vätska kommer de inte att ingå i gelén utan förblir vätska runt geléklumpar.

SCI. Swifts krångliga favorittensid

Åh katten. Inte visste jag att det var så besvärligt.

Största och bästa hemkokeribloggaren Swifts inlägg om tensiden SCI eller sodium cocoyl isethionate (vad nu det kan heta på svenska. Natriumkokosoljeisetonat?) är rena reklamtexten. SCI är Swifts favorittensid, och i schampo bara älskar hon den.

Fuktighetsbevarare: glycerin, propylenglykol och karbamid

Häromdagen när jag gjorde en enkel frisyruppfräschningsspray – bara vatten glycerin doft och konserveringsmedel, inget märkvärdigt – fick jag lite glycerinkladd på fingrarna. Det lär ska smaka sött, kanske man skulle känna efter? Jodå, det var sött men inte gott – som sorbitol ungefär. Konstgjort sött.

Propylenglykol smakar också sött, men också bittert. Verkligen inte gott. Propylenglykol är en inte helt ovanlig livsmedelstillsats, som fuktbevarande medel i såna där mjuka kakor som verkar hålla sig mjuka och fräscha i evigheter. Då är väl mängden så liten så smaken inte känns, förmodar jag.

Det tredje fuktbevarande ingrediens jag brukar använda är karbamid. Den har jag dock inte smakat på.

Vilken av de tre är bäst?

Ska jag köpa kamomill, kamomill eller kamomill. Eller kanske bara bisabolol?

Hittills har jag inte brytt mig om att försöka sätta örtextrakt i det jag gör själv till min hud och mitt hår. Jag har haft fullt upp med att lära mig basen: fetter, emulgering, tensider. Men kamomill lär ska vara bra för hudproblem, lugnande och läkande och motverka svamp och bakterier – kanske nåt att testa för mina eksem. Första tanken är att bara kila iväg till hälsokost, köpa en påse kamomillblom och koka av – ungefär som man gör örte, fast starkare. Det kan ju inte vara särskilt svårt.

Sen börjar jag läsa på. Då blev det krångligt, helt plötsligt.

Vad för typ av aloe vera ska man köpa?

Den ICA-butik som har en del aloe vera-produkter hade ingen aloe vera-juice. De hade en gelé som iofs verkade vara rätt ren aloe vera, mest bara geléämnen och konserveringsmedel tillsatt, men den var löjligt dyr.

Ska man beställa från Crearome? De säljer aloe vera dels som juice (givetvis med konserveringsmedel tillsatt), dels som ett par olika koncentrat som man får späda för att komma upp i ”juice-styrka”, och dels som pulver.

Fuskblandad kräm, allergitabletter och eksemkli

Mina eksem gick in i en fas jag väl känner igen: den fläckvis kliiga. Det har läkt rätt fint och större delen av huden på låren ser bra ut, men vissa fläckar kliar! och när jag inte kan låta bli att klösa blir det hål. Små små blodfläckar på lakanet visar att nu är det dags att göra något åt det här.

Diverse hårgeléfunderingar (linfrögeléfunderingar)

Loppfrö verkar ge mycket, mycket hårdare gelé än linfrö. Mina första satser gjorde jag med halva mängden loppfrö mot vad man brukar ta linfrö men den minskningen är inte tillräcklig, det ska vara ändå mindre mängd frö än så.

I håret vill man gärna ha ganska fast gelé. Men för att kunna sila bort fröna måste den vara ganska rinnig… det är problemet.

Mina tips till läkemedelsindustrin: medel mot eksem och mensvärk

Kommentaren från en kille på Medeca Pharma, företaget som säljer Dermasilk i Sverige, på ett av mina inlägg fick mig att börja fundera. Jag har två förslag på nya läkemedel att ta fram och sälja. Låter det intressant? Knäppt? Spelar roll. Nu kör vi.

Jag har massor med natriumbensoat över…

… om någon vill ha…

En firma jag beställde varor från (danska Urtegaarden) levererade fel, och det slutade med att jag inte behövde betala för det fellevererade och fick rätt vara utan extra kostnad. Förmodligen skulle portot till Danmark överskridit värdet på natriumbensoatet, eller i vart fall kommit nära. Mycket smidigt löst av Urtegaarden.

Så nu har jag massor av natriumbensoat! om någon skulle vilja ha. Sälja har jag kanske inte direkt tänkt mig. Det är liksom inte värt de småslantar det kan röra sig om. Men kanske om någon har något kul som jag kan få byta med? Jag uppdaterar mitt ingrediensbytarinlägg, och ser om någon nappar. Skriv en kommentar, eller skicka ett mail via kontaktformuläret.

Karnaubavax

Jag har lite karnaubavax hemma, från en av mina allra första beställningar av kosmetikaingredienser. Har använt lite i cerat och när jag smält om läppstift till andra färgblandningar – i cerat gillar jag det inte, där vill jag inte ha det där glansiga, men i läppstift funkar det bra. Ett par små flingor/flisor karnaubavax ger stor skillnad på konsistensen.

Shenet säger om karnaubavax

Skyddar mot väder och vind, avvisar kyla och vatten, bevarar värme och fukt bättre än något annat vax. Lugnar irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet, mjukar upp torr och narig.

Lavendelolja och tea tree oil är hormonstörande

Är du rädd för parabener eftersom det sägs att de är hormonstörande det vill säga efterliknar kvinnliga könshormoner, och har liknande effekt i kroppen? Då borde du vara ännu mer rädd för lavendelolja och tea trea-olja. Se denna notis från amerikanska NIH (National Institute of Health).

Först hittade läkare ett par fall där man trodde att gynekomasti, det vill säga att brösten börjar växa på män (i det här fallet pojkar) skulle kunna bero på produkter med tea tree-olja och lavendelolja. Sedan gjordes labbstudier för att undersöka om oljorna kunde ha östrogen verkan.

”Resultatet av våra laboratoriestudier bekräftar att ren lavendelolja och tea tree-olja kan imitera östrogenets verkningar och hämma androgeners (manliga könshormoners) verkningar” sade Korach. ”Denna kombinerade aktivitet gör dem snudd på unika som hormonstörare.”

Inpackningar från PHC

Jag har haft två burkar med inpackning av märket PHC (Professional Hair Care), inköpta på Åhléns när varuhuset började föra det märket för sisådär ett år sen. Bägge har funkat okej i mitt hår men ingen av dem strålande, så jag lär inte köpa dem igen.

Vad menar jag med ”okej men inte strålande”? De samlar inte ihop lockarna tillräckligt, och håret känns lite torrt. Jag behöver kraftigare grejer. Sen kan de kanske vara bra för den som inte har så torrt hår som jag, det kan jag inte uttala mig om.

Ett steg mot större respektlöshet

För länge sedan köpte jag ett schampo av märket Urtekram i hopp om att det skulle vara mildare än andra schampon mot mitt hår, eftersom det inte innehåller någon SLS. Det visade sig innehålla SLS-släktingen ALS istället, så det var inte så mycket bättre. När flaskan stått oanvänd i ett år ställde jag den i köket för att använda som handtvål. Nu är det inte jätteofta som jag tvättar händerna i köket, så schampotvålen räckte länge utan att nivån i flaskan minskade med mer än en bråkdel.

Cykliska silikoner i mitt spraybalsam. Kan det vara något?

Mitt hemgjorda balsamspray är jättebra på alla sätt utom ett. Det är ju vattenbaserat, så att spraya håret med det innebär att man blöter det – mycket eller mindre, men blöter ner håret gör man. Kalla vinternorgnar vill man inte alltid göra det.

Det finns en klass silikoner som ofta tillsätts i produkter för att förkorta torktiden. I innehållsförteckningen heter de saker som cyclomethicone, cyclopentasiloxane, cyclotetrasiloxane, cyclohexasiloxane eller octamethyl cyclotetrasiloxane. Det funkar på samma sätt som alkohol i stylingprodukter: silikonen ifråga är lättflyktig och avdunstar fort, varför håret torkar fortare. Nu misstänker jag att man måste tillsätta ganska mycket av den för att märka någon effekt på torktid. Förmodligen bör man ersätta 20% av vattnet eller mer för att håret ska torka märkbart snabbare. I en produkt med så hög vattenhalt som mitt spraybalsam kan man ju fråga sig om det är värt det.

De här cykliska silikonerna är inget som balsamtvättare behöver vara rädda för, inte på så sätt att det avlagras på hårstrået i alla fall. Lite läsning på CurlChemist om cykliska silikoner.

Swift skriver mest om andra egenskaper hos cyklometikon, men också lite om avdunstning och hårprodukter.

Starka och milda tensider

Jag har gått och grubblat ett tag på ett inlägg om starka och milda tensider, det vill säga vilka som ska betraktas som SLS-släktingar eller ungefär likvärdiga och vilka som kan betraktas som milda. När jag fann en lista hos CurlChemist blev det hela mycket enklare – jag har bara bearbetat den en liten, liten smula. Tonya McCay har gjort den huvudsakligen utifrån teoretiska bedömingar – hon har tittat på molekylen och sen skrivit vad hon tror. Jag tror att den här listan är ganska tillförlitlig, men veta kan jag inte göra. Indelningen i ”starka” och ”milda” är förstås förenklad. McCays lista innehåller något fler nyanser än så.

Hemkokta krämer för händer, fötter, ansikte och eksemlår

Jag är klart nöjd med mina sex första hudkrämer. Jag har gjort en sats om 100 gram, testanvänt den, modifierat receptet och gjort en till, och så vidare. Det är en bra metod. Jag kommer att fortsätta med den.

Det är så konstigt att man förväntas inte vilja ha info!

Mitt hemkokeri har för mig in i en ny värld. Eftersom jag ännu inte har glasögon anpassade för denna sköna nya värld använder jag mina gamla – och ibland gör det ont i ögonen. Framför allt är det mig helt obegripligt hur hela hemkokarsvängen accepterar den otroligt usla tillgången till information om vad det är man köper och blandar i sina hemgjorda produkter.

CurlChemist-avsnitt: hår- och hårvårdskemi

Första stället där jag började lära mig lite lite mer om hårkemi och hårproduktskemi var en serie artiklar på naturallycurly.com som går under beteckningen CurlChemist. Tonya McKay Becker är inte kosmetikakemist utan polymerkemist och jag uppfattar artikelserien mer som ett sätt för henne att lära sig mer om ett intressant område än som att hon är en verklig expert. Sin kemi kan hon förstås, och med tiden har hon lärt sig allt mer om hur kemin i flaskan interagerar med kemin i håret.

Nivea Color Protect Mask (”Nivea röd”, nya versionen)

När Nivea gjorde om recepten på sina produkter och satte silikoner i inpackningarna försvann de ut från listorna över ”godkända” produkter på lockig.se. Småningom köpte jag en i alla fall, för att prova. Jag hade nämligen läst mig till att de två silikoner som ingår i den skulle vara vattenlösliga, och därmed lätta att tvätta bort även för en balsamtvättare. Gamla Nivea röd var ju så bra… så kanske jag skulle även gilla den nya?

Konserveringsmedlet som inte behöver skrivas ut på innehållsförteckningen

Ett konserveringsmedel som inte behöver skrivas ut i innehålldeklarationen? Vafalls, ljuger mänskan? Nejdå, det är alldeles sant. Om du köper konserveringsmedlet Naticide, häller den i dina krämer och säljer behöver du inte skriva i innehållsförteckningen att den innehåller något konserveringsmedel. Naticide deklareras nämligen som parfym. Exakt vilka doftämnen som ingår behöver inte deklareras, det är bara att skriva parfum så har man gjort sin plikt.

Den som vill sälja sina produkter till människor som är rädda för parabener kan därför med fördel använda Naticide. Om man är rädd för parabener kan man tänkas inse att även andra konserveringsmedel kan ha nackdelar, och wow, här är en kräm utan något konserveringsmedel alls! Den tar jag, förstås.

Av marknadsföringen av medlet framgår det tydligt att själva vitsen med det är att slippa skriva ut det i innehållsförteckningen. Snacka om bluff och båg – fast helt lagligt sådan.

Personligen skulle jag aldrig sätta något i mina hemkokta grejer som jag inte får veta vad det egentligen är. Om Naticide får man bara veta att det är utvunnet ur växtriket. Så vad är det egentligen i det?

Nu är jag inte tillräckligt mycket till naturproduktskemist för att kunna påstå mig ha särskilt kvalificerade gissningar men om jag skulle vilja framställa ett konserveringsmedel som kan innehållsdeklareras som parfym vet jag vad jag skulle ta som utgångspunkt. Jag skulle utgå från sådana eteriska oljor som är kända för antibakteriella och svampdödande egenskaper. Tea tree oil till exempel är mycket starkt bakteriedödande. Kanske man kan isolera och utvinna de bakteriedödande beståndsdelarna i tea tree-oljan, eller tvärtom ta bort den karaktäristiska doften, och sen blanda med en fem-sex andra beståndsdelar framställd på liknande sätt från andra växter. Naticide doftar mandel/vanilj, enligt reklamen. De dofterna kan komma från de aktiva ingredienserna, men mer troligt är mandelvaniljdoften tillsatt just för doftens skull, kanske för att dölja någon annan doft som antingen inte är trevlig eller alltför tydligt skvallrar om någon ingående växtingrediens.

Så visst, tror man på begreppet NATURLIGT är nog Naticide ett NATURLIGT konserveringsmedel. Det är ju framställt ur växter, gubevars. Samtidigt bör man nog inse att de kemikalier som ingår i eteriska oljor kan orsaka besvärliga biverkningar av olika slag, precis som andra kemikalier. Att medlet är utvunnet ur växtriket garanterat på intet sätt att det är mindre allergiframkallande eller på annat sätt säkrare än andra.

Sinenga, det italienska företag som säljer konserveringsmedlet, har till sitt parfymkonserveringsmedel valt ett namn som liksom det konserveringsmedel jag själv just nu använder (Microkill) har ett namn som anspelar på ordet död – cide i Naticide är samma ordled som i engelskans homicide (mord) och genicide (folkmord).

Hittar du en kräm som marknadsförs som NATURLIG och där marknadsföringen skryter om att den inte innehåller något konserveringsmedel så vet du nu vad du ska misstänka är i det.

Härmed utdelar jag till företaget Sinerga ett nobelpris i hyckleri.

————–

Just nu klarar visst inte WordPress av att hantera citattecken i inläggens brödtext. Därför har jag fått använda kursiv stil och versaler i inlägget, där jag hellre önskat ha citattecken.

Kosmetikaingredienser bytes

Inlägget flyttat till en egen sida istället!

Uttorkande tvål och alkohol

Just för ögonblicket jobbar jag på en sjukhusavdelning – det gör jag inte i vanliga fall, det här är en kort period. Jag undrar verkligen vad det är för tvål de har i sina automater som är så ruggigt uttorkande. Jag brukar tvätta händerna ganska flitigt under en arbetsdag, men inte blir jag normalt så här torr! Handspriten låter jag bli annat än i undantagsfall – och när jag använt den känns det verkligen på huden efteråt, som blir torr och eländig. Om jag tog jobb någonstans där jag var tvungen att använda handsprit varje dag skulle jag ha eksem inom någon månad. Min kille däremot spritar händerna flera gånger varje dag – och han har likförbaskat mjuka lena småbarnshänder. Gjorde jag så mot mina händer skulle de kännas som torrt papper.

Jag undrar: vad är det egentligen som gör spriten uttorkande? Sprit löser upp fett, okej. Men sen avdunstar ju spriten, och då borde fettet bli kvar… så vad händer?

På lockig.se brukar det sägas att man ska undvika hårprodukter med etanol alltså sprit i eftersom det är uttorkande. När jag vet vad handsprit gör med huden på mina händer har jag inga som helst problem med att tro på att sprit torkar ut, men jag vet inte hur det går till. Det kan precis lika gärna handla om vad spriten gör med fjällen i hårets ytskikt, som om vad det gör med själva fettet.

Jag tycker för övrigt att andra lättflyktiga lösningsmedel som t.ex. olika varianter på eter borde vara ungefär lika illa. Men jag vet inte.

Om någon råkar veta exakt hur alkoholen torkar ut hud och hår tar jag tacksamt emot en förklaring.

Konserveringsmedel och BTMS beställt, från Of a Simple Nature

Jaha, så var det slut på parabener och jag måste köpa nya. Eftersom jag vill ha BTMS (behentrimoniumsulfat) och inte riktigt orkar ta mig igenom den finska firmans websajt hade jag tänkt göra nästa beställning från brittiska Of a Simple Nature, men vänta nu. De har inga parabener? Nej, tydligen. Det enda konserveringsmedel de har kallar de ”Microkill COS”, en blandning av fenoxietanol caprylylglykol och klorfenesin. Jag förmodar att caprylylglykolen bara är med som lösningsmedel – det är i så fall trevligt att det redovisas. Vad Crearomes parabener är lösta i har jag ingen aning om.

Är det dumt att bara byta konserveringsmedel så här? Om jag haft utarbetade recept på krämer och annat konsistenskänsligt hade det nog varit det, ja. Nu experimenterar jag fortfarande rätt vilt och tror inte det spelar så stor roll. Skulle jag vänja mig vid det här konserveringsmedlet binder jag ju upp mig till att handla på firmor som för det. Hur många det är vet jag inte, men… äh. Jag tar det.

100 gram BTMS och minsta förpackningarna av Microkill COS, SCI (en tensid i fast form som jag tänkt göra schampokakor av), pantenol, polyquaternium-50 (som i den engelskspråkiga världen tydligen säljs som ”Honeyquat”) och macadamiasmör gick på 135 kronor. Sen tillkommer frakt, det blev totalt omkring 170. Inte farligt alls.

Undras hur lång tid det tar innan jag får mina grejer. Tills dess har jag i alla fall ett giltigt skäl att inte hemmablanda. Utan konserveringsmedel kan jag ju inte göra något alls, i vart fall inget som innehåller vatten.

Slut på parabener

45 droppar parabener hade jag kvar. Jag hade tänkt göra två tredecilitersflaskor med balsamspray, men fick nöja mig med totalt fyra deciliter.

Den lilla provburken med Curl Harmonys Curl Reviver blev jag aldrig riktigt klok på hur jag skulle använda. Numera gör jag balsamspray av alla balsam som inte funkade jättebra i mitt hår – kanske jag skulle kunna göra balsamspray av den också? Curl Reviver säljs som stylingprodukt, men är till kompositionen förvirrande lik ett mycket kraftigt och rätt ordentligt fett balsam. Jag blandade de omkring 20-30 millilitrarna med lika mycket Naturelle-balsam, och sen vatten. Resultatet har tyvärr skurit sig nästan helt när det stått över natt – fettet har flutit upp till den översta fjärdedelen av vätskan. I och för sig kan jag bara skaka ihop den, men kanske det skulle funka att sätta i lite emulgator av sådan typ man har till badolja? Jag ska testa sen.

Curl Reviver luktar blommor – gardenia, tror jag. Kan jag utan vidare sätta mina vanliga favoritdofter citrongräs och pors till den här bakgrunden? Så synd att jag inte provade, tycker jag nu. Istället gjorde jag en fruktblandning av huvudsakligen aprikos och kiwi (syntetiska doftoljor, den första från Kosmetische Rohstoffe och den andra från New Directions). Den första är riktigt trevlig, och den andra kan kanske vara bra i mindre mängder men luktar ärligt talat väldigt syntetiskt. Resultatet luktar ungefär som tutti frutti-godis. Nä, det här var ingen hit. Jag som tänkte pracka på pojkvännen den ena flaskan. Jag tror jag gör slut på dem själv istället, och gör nytt åt honom.

Eller så kastar jag, helt enkelt. Två problem, dels doften och dels emulgeringen – det kanske faktiskt är ett för mycket? Låt mig tänka på saken i ett par dagar.

Apoteksvaror utan konserveringsmedel

”Den här brukar man rekommendera till barn eftersom den inte innehåller konserveringsmedel” sade apotekspersonalen som jag frågat till råds om olika receptfria kortisonkrämer. Jag tyckte det var märkligt med en kräm utan konserveringsmedel, men det tyckte inte hon. Undras om det var en farmaceut eller en receptarie jag fick tag i. Farmaceuterna borde ha lärt sig så pass mycket om tillverkningsprocesser tycker jag, även om hudläkemedel i kräm- eller salvform förstås är en väldigt liten del av läkemedelsbeståndet. Hålet i tubens öppning är väldigt väldigt litet, så jag förmodar att det är en stor del av hemligheten att inget skit ska nå in i tuben. Dessutom tillverkar man förstås under sterila förhållanden.

Krämen heter Hyderm och har som apotekets alla hydrokortisonkrämer styrkan. 1%

1 g kräm innehåller:

10 mg hydrokortison, vitt vaselin, hydrerad rapsolja, isopropylisostearat, glycerylmonostearat, myristylmyristat, cetostearylalkohol, makrogolstearat, vattenfri citronsyra, natriumcitrat, butylenglykol, renat vatten upp till 1 g.

Medicinska innehållsförteckningar funkar som synes inte likadant som kosmetikavärldens INCI, men jag utgår från att ingredienserna står i fallande storleksordning bortsett från att den aktiva substansen står först, och vattnet sist. Jag undrar vad som menas med att rapsoljan är hydrerad. Rimligen måste den ha gjorts vattenlöslig på något sätt, genom att någon kemisk grupp satts på. Exakt vad ”vitt vaselin” är för mineraloljevariant vet jag inte heller.

Den nässpray mot förkylningssymptom jag köpte på apoteket idag är förresten också fri från konserveringsmedel. Den personal jag hittade idag verkade mer kunnig, och sade att hemligheten ligger i hur förpackningen var utformad. Köpa utan konserveringsmedel eller med? Att spraya saker direkt på slemhinnorna borde ändå vara rätt mycket mer känsligt än när man bara sätter dem på huden. Det blev utan.

Halvbra schampo fick bli duschkräm: Nyforms nässelschampo

Marknadens förmodligen billigaste SLS-fria schampo finns att köpa främst i hälsokostbutiker. Det heter Nyform och ska enligt sajten finnas två sorter av: Nässla och Krasse/grönt te. Den sistnämnda säljs som mjällschampo, men jag har aldrig sett den i någon butik. Nässleschampot verkar vara en bra bit lättare att få tag i.

Tråkigt nog tycker jag inte om det här schampot. Gnissel i håret, nej tack! När flaskan stått på badkarskanten i ett halvår började pojkvännen använda den som duschkräm – ett strålande initiativ. Till duschkräm duger den utmärkt. 53 kronor på Bodystore är rätt mycket billigare än de flesta SLS-fria schampon, och faktiskt billigare än de flesta SLS-fria duschkrämer också.

Nässelschampot innehåller

Aqua, coco-glucoside, glycerin laurate, cocamidopropyl betaine, Urtica dioitica (nässelextract), xanthan gum, hydroxypropyl guar, phenoxyethanol, methylparaben, ethylparaben, propylparaben, Pinus pumilo (bergtall), linalool.

Aqua är bara vanligt vatten.

Kokosglukosid (coco-glucoside) är en sockertensid framställd från bland annat kokosolja. Betain (cocoamidopropyl betaine) lite längre ner i innehållsförteckningen är en tensid som ofta blandas med sockertensid. Om utgångspunkten här är Crearomes sockertensidblandning blir jag inte förvånad.

Glycerin laurate blir jag inte riktigt klok på vad det är. I INCI-lexikonet kammar jag noll, och blir förvånad. Jag trodde ju den var komplett, att den innehöll alla termer som kan finnas i innehållsförteckningar? Vänta nu… aha! Det ska heta glyceryl laurate. Den kemiska beskrivningen lyder ”lauric acid, monoester with glycerol / 2,3-dihydroxypropyl laurate”, alltså en ester mellan en fettsyra och glycerol. Om estrar i kosmetik vet jag inte mycket. Jag vet att Swift har skrivit en del, men hon verkar ha glömt att stoppa in inläggen i kategorin ”esters”.

Ett annat schampo jag haft som också var förtjockat med xantangum var lite slemmig i konsistensen men den här är helt okej kanske eftersom den är mer lättrinnande. Konsten att förtjocka med xantangum kanske är att förtjocka lagom, eller att kombinera med något annat förtjockningsmedel. Hydroxypropyl guar verkar vara samma sak som guar hydroxypropyltrimonium chloride alltså kosmetiskt guarkärnmjöl – alls inte någon naturprodukt, utan en kemiskt modifierad vara. Ämnet har en ”kvatt”-effekt, lägger sig på hårstråna och gör så de glider lätt mot varandra utan att trassla. Guarmjöl är ju även en utmärkt förtjockare så varför har de inte tagit mer guarmjöl och skippat xantangummet?

Övriga ingredienser är konserveringsmedel och doftämnen.

Tillverkarens marknadsföring är förskräcklig, förstås. ”Dessutom används inte Sodium laureth, en mycket kontroversiell ingrediens i hårvårdsprodukter, som enligt senaste rön kan bilda farliga ämnen i kombination med andra schampoingredienser.” *toc toc toc* SLS farligt, det var något nytt. Vi som undviker SLS (sodium laureth sulfate alias natriumlaurylsulfat) gör det oftast eftersom den kemikalien är lite väl uttorkande för vår hud och vårt hår. Och den innehållsförteckning som står på sajten, ”Nässla, kokosolja, apelsinolja, grapefruktolja) är så förenklad så den är lögnaktig. Dessutom undrar jag var grapefruktoljan finns i INCI-förteckningen alltså den ”riktiga” innehållsförteckningen? Jag kan då inte hitta den.

Schampot innehåller inte särskilt mycket vårdande ingredienser. Okej, det är större idé att sätta sådana i balsamet eftersom det ändå sköljs ur, men det är ju också trevligt om håret inte alldeles trasslar ihop medan man schamponerar. Hårstråna är ju känsliga när de är blöta, sägs det, så jag tror på att försöka skydda dem mot slitage även under tvätt. Det här schampot är nog faktiskt bättre som duschkräm.

Fortsatta mineraloljeexperiment, trots bortsnillat sistaschampo

Första etappen av försöket blev inte riktigt som jag tänkt mig. 10% i balsamet av den barnolja jag köpt för att använda till mina experiment var alldeles för mycket. Håret kändes okej från början om än lite stelt, men efter en dag kändes det mest lite kladdigt. Därför har jag balsamtvättat för att se hur oljan försvinner ur håret – och visst försvinner den mer och mer för varje tvätt, även om den helt klart är svårare att tvätta ur än alla vegetabiliska oljor jag använt. (Ricinolja, som sägs kunna vara ett problem för balsamtvättare, har jag aldrig prövat.) Jag var väldigt frestad att tvätta i flera omgångar för att få bort mer olja, men det är ju inte så jag brukar tvätta håret så jag lät bli. Däremot har jag förmodligen tvättat och gnuggat mer än jag brukar, och även använt mer balsam än jag brukar.

Jag var nästan beredd att säga ”mitt hår gillar inte mineralolja (åtminstone inte den här sorten”. Jag gillar när håret är mjukt, och under mineraloljeexperimentets gång har det varit lite stelare än annars – dock mindre än vad de flesta stylingprodukter åstadkommer. Jag använder ju sällan sånt. Sen åkte vi båt i skärgården en dag – och när jag kom hem hade jag fantastiska korkskruvar i hela håret. Wow! I och för sig kanske det mer berodde på lagom mycket fukt men det brukar inte bli så där, när inte håret är tvättat samma dag. Så kanske det går att få håret att bete sig bra med mineralolja i, bara jag listar ut hur.

Igår kväll kände jag mig lite snuskig efter jobbet och ville schampotvätta. Hm, jag skulle ju kunna tvätta halva huvudet SLS-fritt och halva med SLS och se om det blir någon skillnad i hur oljan går bort… men var är mitt sistaschampo? Borta! Den måste ligga under något så den inte syns. Varför flaskan över huvud taget lämnat badrummet är ett mysterium.

Jag hade nästan skippat planen när jag fick syn på en flytande tvål som jag numera bara skurar badkaret med – en jättebillig sort, en pumpflaska med en halvliter i som kostat max två tior. ”Fruity” heter den. En blick på innehållsförteckningen – SLES står faktiskt före vattnet, kan det stämma? Näe, det måste vara så att de tänker på volymen tensidlösning de satt i och inte tänkt på att den innehåller mest vatten. Förtjockad bara med koksalt, faktiskt. Helt klar och genomskinlig. Lite glycerin och betain i. Alltid något, men det kan inte vara världens mest optimala schampo… och fruktansvärt elakt som jämförelse med mitt MOP-schampo, tänkte jag. Det som innehåller spejsiga saker som polyquaternium-10, och som inte trasslar till mitt hår det minsta.

Under tvätten blev den SLS-tvättade hårhalvan lite gnisslig förstås, men så fort balsamet kom i efteråt kändes jngen större skillnad mellan de olika delarna av mitt hår. Jag medger att det här experimentet är fruktansvärt svårt att utvärdera – man borde förstås ha två schampon som mest bara skiljer på tensiderna, inte två så alltigenom olika produkter. Skillnaden är inte stor, men jag tycker att den högra SLS-behandlade hårhalvan är mjukare vilket borde betyda att MOP-schampot lämnade mer mineralolja kvar än vad SLS-tvätten gjorde. Men om jag inte haft andra huvudhalvan att jämföra med hade jag förmodligen sagt att jag tvättade bort mineraloljan – den mängd som var kvar efter gissningsvis tre balsamtvättar – med MOP. Mest är jag förbluffad över att det inte kändes värre att tvätta håret med den här SLES-tvålen.

Som balsam att blanda min mineralolja i valde jag min gamla trotjänare, Niveas inpackning i burk med rött lock – gamla sorten, hamstrat innan de satte i silikon. Jag har rätt stora mängder hemma så det kändes som en rimlig kandidat. Om jag ska slabba och blanda olika burkar med olika mycket mineralolja i kan jag ju komma att göra av med en del. Det slår mig att det mycket väl kan vara mindre tvätteffektivt med inpackning än med då där tunna tvättbalsamen som så många andra använder. Ah, där har vi en till experimentvariant: jämföra om ett typiskt tvättbalsam är bättre på att tvätta bort mineralolja än vad min Nivea-inpackning är.

Mineraloljeexperimentet gör en veckas uppehåll här. Nästa helg vill jag nämligen vara fin i håret, och jag litar inte på att jag får till det med mineraloljan. Jag tror inte mitt hår gillar den sådär jättebra, som sagt, och hur som helst vet jag inte hur jag ska dosera den. Sen tar jag nya tag. Då får det bli 2% mineralolja i balsamet, för att se om den blandningen går att använda under någon längre tid. Det får bli Nivea röd även denna gång, tror jag.

Jag avstår från att försöka dra några egentliga slutsatser förrän experimentet är avslutat. Nästa rapport från mineraloljeexperimentet lär dröja minst två veckor.

—————–

Läs även andra bloggares åsikter om hårbalsam, inpackning, mineralolja, balsamtvätt