Ljusugnsbröd eller tunnbröd. Vilken nu skillnaden är.

“Det finns gott bröd hemma, hembakat.” Vad betyder det när äldre släktingar i Västerbottens inland ssom för länge sen slutat baka matbröd säger så? Det visar sig betyda att man köpt ett par kakor tunnbröd av någon som brukar boka bagarstuga, baka och sälja.

Här säger folk oftare ljusugnsbröd än tunnbröd. Riktigt vilken skillnaden mellan de två brödsorterna är finnas det visst olika åsikter om. Olika sorters mjöl, säger en del. Ljusugnsbröd kan vara något tjockare än tunnbröd, säger andra. Vi utomstående gör nog klokt att i allt väsentligt betrakta orden som synonymer.

Att jag aldrig varit med in i bagarstugan och sett på när det bakats tunnbröd. Nu är det för sent. Som barn rotade jag igenom kökslådorna och hittade diverse märkliga kavlar, randiga rutiga och små anordningar med tre parallella kavellrullar med metallpiggar på. Konstigheter, för mig som aldrig använt kavlar till annat än pepparkakor och möjligen en bulldeg. Letar man efter tunnbrödsbak på Youtube hittas de igen, alla tre sorterna. Den rutiga kaveln heter tydligen kruskavel på rikssvenska, men här heter det “kakukavel” alltså en sådan kavel man gör brödkakor med. Den randiga betraktas som en “vanlig brödkavel” – om den har något namn känner jag inte till det, vare sig på rikssvenska eller dialekt. Vad den lilla naggen med metallpiggar fästa på tre små rullar heter på rikssvenska vete katten. Bildgooglar jag på “nagg” eller “brödnagg” kommer bara helt andra föremål upp.

Vi tittar på youtubefilmerna och släktingen ger tunnbrödsbagaren godkänt: han kan baka ut tunnbröd. Det där är ett hantverk, onekligen. Säkert tar det många timmars träning innan man verkligen kan det.

Nu letar jag i lådorna efter kastrullunderlägg och hittar kavlarna. Där är kakukaveln, och där naggen – prydligt märkt med namn, så man inte ska råka blanda om grejerna i bakstugan. Förr i världen bakade man förstås hemma men idag har ingen mänska tillgång till egen bakugn, då får man vackert samsas med andra. Varför grejerna fick följa med till serviceboendet? Jadu. En dam är inte en dam utan sin näsduk, det är välkänt. En kärring från Västerbottens inland utan sin kakukavel kanske inte längre vet om hon är sig själv?

Det hårda tunnbröd jag köpt på affären är kryddat med anis och fänkål. Det är standardkryddorna, tydligen. Tänk att släktingen från Västerbotten och bageriet i medelpadska Stöde är helt överens om kryddningen! Är det samma över hela Sverige? Jag har aldrig tänkt på att tunnbröd är kryddat.

Var kan man lära sig baka tunnbröd? Hembygdsgårdar är nog det bästa tipset. Som acklimatiserad stockholmare ska man kanske hålla reda på vad som händer på Skansen… fast där är det kanske mer som uppvisning än att man får lära sig baka själv? Inte för att det är en kunskap man har någon direkt användning av i dagens samhälle. Och inte för att man i Stockholm särskilt enkelt hittar sig en gammal bagarstuga att boka.

På nätet finns massor av recept på tunnbröd gräddat i ugn, men det kan omöjligen bli särskilt bra. Tänk bara på skillnaden mellan stenugnspizza och vanlig. Nej det ska vara vedeldad ugn, där brödet läggs direkt på stenen.

Undras om jag ska lyckas hitta mig en kurs som har kursledare vars bakteknik skulle godkännas av mina äldre släktingar. Fast jag är nog nöjd med mindre, faktiskt.

Här kallas naggen för “naggkavel” (01:52). Gräddningstiden på 15-20 sekunder fick anmärkningar, det lät väl kort.

Den godkända baktekniken. Dock rätt tjock brödkaka, men det är ju mjukt tunnbröd inte hårt.